Alltmer så växer det upp områden utanför stadskärnorna som enbart har kommersiella syften. Köptempel, köplador, stormarknader, outlets osv kan det kallas för. Mer eller mindre välsorterade verksamheter som erbjuder gratis parkering och någorlunda låga priser. "Varför åka in till centrum och handla när parkeringsplatserna är dyra och priserna höga" etc. En slags argumentation som får större substans om skillnaden i övrigt är obefintlig mellan centrum och stormarknaden. En slags jakt på effektivitet som många gånger saknar egentlig substans. Varför springa över stora parkeringsytor, jaga över oändliga butiksytor, leta efter standardvaror från storvolymstillverkare och ha halvannan kilometer mellan butikerna. När man istället kan ta det lite lugnt, ändå handla effektivt, uppskatta närmiljön, se på någon utställning och kanske spela lite boule med några vänner. Inte vara konsument, enbart.

örnsköldsvik mot norr

Risken blir uppenbar när man försöker konkurrera med stormarknaderna genom att göra stadskärnan mer lik dessa. Då minskar ofta stadskärnans egenart och kvalitet. Utmaningen är att kunna erbjuda ett effektivt användande av tiden, för de som vill, men samtidigt bibehålla stadens karaktär och mångsidighet. Snabb åtkomlighet till parkeringhus, lätthanterliga inköp av otympliga varor. Snabb och smidig hantering av volymvaror, livsmedel och drycker. Mångfacetterat utbud av varor och tjänster. Även mer udda och specialiserade. Varierat utbud av lokaler, bostäder och ägarformer. Småskaligt ägande gör butiksövertagande mindre attraktivt för storskaliga aktörer. Vilket motverkar ensidigt varu utbud. Aktivt föreningsliv och intressegrupper kan bidra till verksamheter, med större entusiasm om det kommersiella trycket är mindre påtagligt eller uppenbart.

 



go to english page This page is also available in english.

copyright © 2011, peter goransson